Du liknar din mor - Kapitel 21

När jag skulle lägga albumen på skrivbordet sträckte jag mig över Niall som nu låg under mig. När jag skulle lägga mig till rätta igen höll han kvar mitt huvud och pressade sina läppar mot sina. Han kysste mig länge nog för att jag skulle känna rysningarna som spred sig i kroppen. Det var som fjärilar i hela mig, när vi inte kysste längre kunde jag inte sluta le.


Lyssna om ni vill:


Plötsligt fick Niall ett sms det var från den där Gemma igen. Mitt leende förvandlades snabbt till en ledsen min. När han hade skickat smset kollade han upp och log, men när han såg mitt ansiktsutryck fick han en chockad min.
- Vad är det Mia? Han satte sig närmre och klappade min axel.
- Vem är den där Gemma igentligen? Röt jag nästan i ansiktet på honom.
- Oj! Hon är bara en som hjälper bandet. Sa han lite osäkert.
- Hur då? Sa jag desperat.
- Sminkös är hon, hon frågade om vilken tid vi ska mötas på eventet på fredag. Sa han och klappade mitt huvud.
- Har ni dejtat? Jag visste att jag var lite på honom men jag ville ju så gärna veta.
- Nej det har vi verkligen inte, hon är 23 år lite för gammal för min smak. Vart har du hört det här?
- Nej jag var bara orolig.
- Okej, tro inte på allt tidningarna skriver bara. Sa han och kysste mig innan han kollade på mobilen och nästan flög upp ur sängen.
- Klockan är redan halv två! Sa han sedan.
- Oj vad tiden gått snabbt! Sa jag chockat.
- Ja, jag borde gå hem och hjälpa familjen med maten och alllt. Var där vi fyra eller 5. Sa han och började gå ut ur rummet. Jag gick efter och vi gick ner till hallen. Han satte på sig sina supras, man såg lite av hans vältränade mage när han böjde sig ner och T-shirten åkte fram. "Han var så vacker och han var min" jag log när jag tänkte på det. När han reste sig upp och fixade till tröjan som var sne och knögglig gick jag emot honom och kysste honom.
- Ses snart. Sa jag och log.
- Yeah buddy!  Sa han och vi båda började skratta. När han lämnat huset sprang jag direkt till garderoben för att leta upp något fint att ha på sig.

När jag stod och slängde kläder på min säng från garderoben med "festkläder" i kom mormor in i rummet.
- Vad gör du Mia? Sa hon och satte sig på min säng.
- Letar efter något fint att ha på mig ikväll. Sa jag och slängde ännu mer på sängen.
- Då har jag nog en klänning du kommer gilla. Hade den själv på Thanksgiving vid din ålder.
- Är det thanksgiving idag? Sa jag chockat.
- Haha ja gumman. Kom nu. Hon tog min hand och vi gick ner till hennes rum med bara garderober i. Hon öppnade den längst in vid fönstret, den var full med klänningar i alla olika färger. Längst in var en brudklänning och de andra var nog mer fest och hippieklänningar.
- Hmmm... vart är den nu då? Sa hon och letade bland klänningarna.
- Hur ser den..
- Här! Avbröt hon och tog ut en svart kort klänning med glitter på.
- Åh vad fin! Skrek jag nästan och slängde mig över den.
- Tycker du? Sydde den själv har bara använt den en gång.
- Sjukt snygg! Sa jag och höll den runt min mage och hoppade runt.
- Vad väntar du på då sätt på dig den. Sa hon och log, hon såg ut som min mamma gjorde när hon var stolt.
- Tack! Måste bara duscha först. Sa jag och hämtade ombytte att ha under klänningen.

Jag sprang snabbt in och duschade och tvättade håret. Passade också på att raka benen ville ju inte se ut som en barbent apa i klänningen. När jag var klar satte jag på mig allt. Jag gick sedan ut från badrummet som en diva och gjorde en catwalk för mormor som glatt stod och klappade händerna i köket.
- Åh vad fin du är! Sa hon och torkade tårarna som föll ner för kinderna.
- Mormor gråter du? Sa jag chockat.
- Du är så fin du liknar din mor. Sa hon och log.
- Åh, hur tycker du jag ska ha håret? Uppsatt eller utsläppt. Jag ställde mig och visade hur håret kunde se ut.
- Ha utsläppt med den här klämman där bak. Sa hon och tog loss klämman från sitt upsatta hår. Hon snurrade på mig och satte upp håret där bak och förde mig sedan mot spegeln i hallen.
- Sådär ja. Sa hon och log mot min spegelbild.
- Tack mormor. Sa jag och log tillbaka.
- Vad ska du ha på dig då? Sa jag glatt.
- Äsch jeans och en blus antar jag. Jag har inte dom där fina benen längre vet du. Sa hon och pekade på mina ben. När mormor bytt om åt vi en knäckemacka och läste tidningen tillsammans. När klockan var 15:50 gick vi till hallen för att klä på oss. Jag satte på mig mina converse orkade inte vara längre än alla ikväll och ville inte se för snygg ut på en familje träff. När vi gick mot bilen ringde plötsligt min mobil "okänt nummer" men jag svarade ändå.
- Hallå? Sa jag lite oroligt.
- Hej det är Liam, är det du Mia? Sa han glatt.
- Ja det är jag. Vill du något speciellt? Sa jag.
- Ja vi tänkte komma på Nialls familje fest. Men vi minns inte hur man åkte med bild kan du möta oss på flyplatsen? Sa Liam.
- Javisst, jag och mormor kommer med bilen direkt. Sa jag glatt.
- Bra tack Mia vi ses snart då! Sa han och la sedan på.

- Vem var det? Sa mormor medans vi satte oss i bilen.
- Liam han undrade om vi kunde hämta dom på flygplatsen, de ska överraska Niall med att komma på festen.
- Javisst det kan vi. Sa hon och startade bilen och började baka ut från parkeringen.
Vi körde i kanske en kvart innan vi var framme vid flygplatsens parkering. Jag ringde och frågade var killarna var men sedan såg jag en folksamling och antog att dom var där. Plötsligt kom de fyra springande med väskorna på släp mormor hjälpte dom och de kastade sig in i bilen. Sedan gasade vi iväg. När vi kom fram till Nialls kvarter parkerade vi en bit bort så han inte skulle se att vi kom.
- Tack för hjälpen tjejer. Sa Louis glatt när de klev ut ur bilen som igentligen bara hade plats för tre där ba. Men jag hade fått sitta i Liams knä.
- Det var så lite så. Sa mormor glatt och konkade ur värkorna ur bakluckan och gav dom till killarna.
- Vad fin du är förresten Mia. Sa Liam och de andra höll med.
- Tack. Sa jag och rodnade. Vi gick emot radhuset där Niall bodde och mormor plingade på. Killarna gömde sig bakom husknuten och skulle överraska Niall ordentligt. Ut kom Niall och kramade oss båda.
- Kom in. Sa han och gjorde en gest in i hallen. Då hoppade killarna fram från deras gömställe och skrek "NANDOS!" de högsta dom kunde. Niall hoppade till och började sedan skratta och gick fram för att krama sina om "bröder".
- Ni kom! Sa han glatt.
- Ja såklart. Sa killarna, de såg verkligen ut som syskon. När de kramats klart gick vi in för att hälsa på resten av familjen som väntade i köket.

Vad tycker ni? Vad tror ni kommer hända? Kommentera!

Dans idag så snabbt sådär. Hoppas ni gillade det!

Ps. Glöm inte att gilla bloggen på facebook HÄR

Kommentarer
Postat av: Anonym

awesome!!!

2011-12-04 @ 13:35:21
Postat av: Linnea<3

Så himla bra!!! :D

2011-12-04 @ 14:41:48
URL: http://ffrobergs.blogg.se/
Postat av: Olivia Westin

SV: Tack! Den är tagen i Juli när 1D var i Sverige :) xx

2011-12-04 @ 17:43:48
URL: http://picturefreak.blogg.se/
Postat av: Olivia Westin

SV: Tack så mycket :) xx

2011-12-04 @ 18:46:19
URL: http://picturefreak.blogg.se/
Postat av: Jessica

Jättebra :) xx

2011-12-04 @ 18:49:28
URL: http://jlarsssoon.blogg.se/
Postat av: N A D I A

grymt bra, mer! :)

2011-12-05 @ 01:43:02
Postat av: emma

grymt bra novell, vill ha mer!!

2011-12-05 @ 20:18:59
Postat av: Nellie

Gud vilken bra novell!! När kommer nästa del? :D



Ville också bara tipsa om min och min kompis novellblogg som också den handlar om 1D.

Besök den gärna! :

http://harryniallstory.bloggspot.com



Kram

2011-12-06 @ 18:37:22
URL: http://harryniallstory.bloggspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0